Så... min lilla överansträngning förvandlades till kronisk inflammation. Man kan ju inte gilla ordet kroniskt i sådana här sammanhang men det betyder ju faktiskt inte livslång. Bara långvarig...
Jag var till sjukgymnasten igår och efter redogörande med en fotkunnig kollega föll domen. Det fina i kråksången är att det ska gå att bli av med så nu blir det åter till rehab. Fast bara excentriska tåhävningar. Upp på friska ner på onda. Och ont ska det göra - eller smärtsamt som de uttryckte sig. Låter väl skojigt va! Två gånger om dagen 3x15 i 12 veckor. Håhåjaja. Och inget hopptränande eller annat farligt - Ajabaja!
Kära volleyboll - När ska vi återförenas? Om 12 veckor kanske? Men min syster som alldeles samma dag tog sin examen som sjukgymnast tröstade mig med att det kan gå mycket snabbare än så. Kanske bara 8 veckor :) Skam den som ger sig! Dessutom tipsade hon om att stoppa kilar i skorna igen för att avlasta hälsenan så jag provar det också.
Nu håller vi tummarna för att det här ska funka och det snabbt!
