Enligt den första sidan jag läste var operation givet - och den skulle ske inom tre dagar. Jag fick vänta på min i en vecka... Men enligt min kirurg kan man vänta upp till två veckor utan problem. På vissa sjukhus i Sverige verkar det som att man inte opererar utan låter det självläka, först gipsad i spetsfot och därefter i ortos. Gips och ortos gäller även vid operation. Det ser ut som att man fortfarande jobbar med olika forskningsprojekt för att ta reda på vilken metod som är bäst men medan det pågår gör man på olika sätt. Det enda alla verkar vara överens om är att det vid re-ruptur, alltså om man skulle ha sån otur att den går av igen - då är det operation som gäller.
Eftersom ingen av den information jag hittade från läkarsidan riktigt stämmer in på den behandling jag fått började jag leta bloggar istället, för att få läsa hur det gått för andra. Det kändes otroligt givande men jag hade gärna läst fler och därför startade jag min egen blogg.
Det jag framförallt lärt mig är att vara försiktig efter att gips och ortos har åkt av eftersom att det är då det är störst risk för reruptur och att fortsätta med rehabiliteringsträningen ända in i mål och inte lägga ner när man är "nästan bra" för då verkar det ta flera år... Åh vad jag längtar efter att få börja med rehabiliteringsträningen!
Nu har jag i alla fall fått kallelse till ortopeden, och till ortoped tekniska, och till sjukgymnast! Måndag den 14/5 blir en stor dag =)
Jag har lagt in lite blandade länkar till information om hur man anser att hälseneruptur ska behandlas, den senaste studien jag hittat information om är en som påbörjades 2011 men jag kan inte hitta någon rapport så jag antar att den inte är färdig än. Det har ju trots allt bara gått ett år sedan den startade och antagligen måste de följa upp längre än så... Jag länkar till ett par bloggar också.
Jag har lagt in lite blandade länkar till information om hur man anser att hälseneruptur ska behandlas, den senaste studien jag hittat information om är en som påbörjades 2011 men jag kan inte hitta någon rapport så jag antar att den inte är färdig än. Det har ju trots allt bara gått ett år sedan den startade och antagligen måste de följa upp längre än så... Jag länkar till ett par bloggar också.
Intressant att läsa om fler som delar eländet. För egen del blev det tyvärr ett ordentligt bakslag för en vecka sedan. Hann bara vara utan ortos i 4 dagar innan det small igen. Nu är jag precis opererad och inleder nu den nya vägen tillbaka.
SvaraRaderaMärkligt nog kändes min sena betydligt mkt bättre än det du beskriver. Jag klippte gräs och allt möjligt bara dagar efter. Men kanske blev det för mycket. Men alla sa att det såg så bra ut.
Jag kan lova att reruptur är många resor värre än den första och hoppas verkligen att du tar tiden på dig att komma tillbaka.
Lycka till!
Usch och fy! Jag läste en blogg av en annan som också fick ett sådant bakslag bara lite mer än en vecka efter att ortosen var väck. Jag lider verkligen med dig! Reruptur är något som jag absolut inte vill uppleva så jag har varit extremt försiktig - och snart har jag klarat fyra månader :) Efter det ska det väl vara rätt lugnt...
RaderaTydligen är det väldigt olika hur ont man har, jag har hört andra som inte haft ont alls vilket låter väldigt konstigt för mig som hade så väldigt ont... Men fick du stå på foten direkt? Jag fick inte belasta alls de första två veckorna då jag hade gips...
Hej Anna.
SvaraRaderaJag lyckades också med bedriften att dra av min hälsena under volleyboll i oktober 2011. Skulle påbörja en stegisättning inför anfall då det small till.
Bor i Göteborg och sjukhusen i detta område låter dig själv välja om du vill ha konservativ behandling "självläka" eller operation. Ett ganska intressant val man får göra när man ligger på ortopedakuten i träningskläder.
Jag valde konservativ behandling och måste säga att jag är mycket nöjd med mitt val. Givetvis var man livrädd för en reruptur, så jag har nog aldrig varit så försiktig som jag var efter ortosen åkte av.
Mycket rehabträning och egen träning har fått mig nästan tillbaka i det stadie jag var innan rupturen. Dock får volleybollen vänta något.. mest rädslan av att upprepa samma sak igen tror jag.
Lycka till
Pelle
Hej Pelle!
RaderaTack för att du delar med dig. Det är alltid "kul" att höra hur det har gått för andra. Verkligen intressant att själv behöva göra det valet i den situationen. De frågade i och för sig mig också vad jag ville göra men jag tror att de rekommenderade operation innan de frågade, hur ska man själv veta vad som är bäst? Skönt att höra att du har kommit tillbaka så bra - det är ju det stora målet i livet just nu... Jag vill definitivt tillbaka till volleybollen också så jag jobbar med den den rädslan också ;-)
Det verkar inte vara helt ovanligt med att en hälsena går av, i alla fall får jag det intrycket efter att ha läst en hel del om ämnet. För min del gick min vänstra hälsena av under en badmintonmatch för drygt tre veckor sedan. Utan problem kvalar jag in, man mellan 30 och 50 år som inte spelat på alldeles för många år ger bra förutsättningar att slita av en hälsena. Tråkigt att jag inte hade den kunskapen från början. Jag fick¨inte göra något val, utan det blev operation. Först två veckor med gips, inte så kul om man bor på tredje våningen utan hiss. Bra träning om inte annat. Sedan ortos, vilken jag fick för lite mindre än en vecka sedan och livet känns mycket lättare. Det värsta var att det visade sig vara 12.5 cm i skillnad mellan vänster och höger fot pga av alla kilar under vänsterfoten. Med andra ord gick det inte så bra att gå. Jag fick en idé som jag tyckte var intressant att prova. Jag köpte mig ett par höga platåskor (hyggligt stabila) som matchade höjden och jag kunde gå utan kryckor direkt, i alla fall i lägenheten. Efter att ha vant mig vid platåskon tog jag mig en promenad dag tre på två km, vilket gick hur lätt som helst. Sjätte dagen med ortos gick jag fyra km utan problem. Första mötet med sjukgymnast är i morgon så jag får väl förmaningar om att ta det lungt. Det som oroar mig mest är att min starka vilja är skadlig för hälsenan. Men det kan också vara så att det är bra för läkeprocessen att vara igång aktivt. Jag vill tro det senare. Det låter inte så kul att få en reruptur, ser inte direkt fram mot att bli gipsad igen. När ortosen åker av får jag se till att ta det lungt i början. Lycka till /Patrik
SvaraRaderaNej, det verkar varken vara ovanligt eller speciellt vanligt tycker jag. Jag tröstar de jag känner och som nu börjat bli oroliga med att det inte är så vanligt med mer än en sena per vänskapskrets ;) Det "lustiga" var ju att en annan tjej hade av sin hälsena på vår volleybollträning bara ca en månad innan min gick av... I framtiden ska jag i alla fall se till att värma upp ordentligt även på turneringar. Man kan ju inte gå om kring och oroa sig för att den andra ska gå av också även om tanken finns där.
RaderaJag måste säga att jag är väldigt imponerad av ditt tilltag med platåskor! Det är säkert jättebra också för ju tidigare musklerna används desto bättre möjlighet måste det ju vara för dem att komma tillbaka - jag kan inte tänka mig nåt annat. Du har ju ändå kilarna så att inte hälsenan belastas. Hoppas att du inte fick bannor utan snarare applåder från sjukgymnasten! Men som sagt - se till att ta det lugnt när ortosen åker av... ;)
Tack för din kommentar och lycka till! /Anna
Hej,
SvaraRaderajag slet av min vänstra hälsena för ett år sedan på ett hoppigt jympapass. Det gjorde inte fruktansvärt ont, kändes mest väldigt märkligt. Jag är kvinna, ganska vältränad 40+ så jag är inte den typiska patienten. Blev opererad efter 2 dagar på Karolinka Solna. Fick rekommendationen att om man sportar mycket och vill fortsätta med det så är operation att föredra, men jag fick också välja.
Själva operationen, som var i dagkirurgi dvs jag åkte hem på eftermiddagen, gick jättebra och inga komplikationer efter, bara ont när de la bedövning. Åt smärtstillande i 1 dag efteråt men slutade raskt för jag blev så groggy av dem (Citodon). Gips i 10 dagar sedan ortos i 5 veckor som jag fick ta av i vila och till natten. Jag drabbades som många av DVT (blodpropp) i vaden så efter ortosbehandling när jag börjat gå igen fick jag ta Fragminsprutor i 6 veckor - trist men man vänjer sig vid det också. Återhämtningen gick snabbt men jag haltade ganska påtagligt i början sa kollegorna; började gå med stavar i mars, raskare i april och i maj joggade jag lätt. I juli var jag åter på samma motionsnivå som innan skadan. Nu ett år efteråt är vaderna lika i omkrets igen men jag är svagare i vänstervaden vilket märks när jag gör tåhävningar. Det är dock inget som påverkar min vardag, inte heller märks det när jag springer 1 mil.Jag undviker att hoppa och jag har viss oro över hur andra hälsenan mår. Undrar hur många som på sikt även drar av sig andra hälsenan............. Hälsningar Linda
Hej Linda!
RaderaTack! Det är alltid intressant att höra hur det gått för andra. Det verkar ju har gått riktigt bra för dig - vad skönt! Själv har jag ju hamnat lite efter med inflammerat senfäste men jag hoppas att det ska gå över snart. Nu är det ju bara 3 månader tills det har gått ett år för mig och ett av mina mål har varit att springa milen på Blodomloppet i maj så det är bara att hålla tummarna och träna med förstånd antar jag.
Jag är också lite lur på hur det är med hälsena nummer två men som jag har förstått det är det inte så jättevanligt att den andra också går av. Så det tänker jag använda som tröst när jag äntligen kan börja med volleyboll igen.
/Anna
Hejsan!
RaderaJag är en av de som dragit av båda hälsenorna med 11 dagars mellanrum,så det händer. På måndag har det gått 8 veckor sen den första gick av och då är det meningen att jag ska kunna "gå på ett eget ben"...men jag är osäker på hur det kommer att funka och det gör mig orolig och rädd om jag då kommer att belasta det för hårt så något går sönder igen...jag hoppas verkligen på att få bästa råd och hjälp...jag vill möta sommaren utan dessa varma "Brolinkängor".
Barbro
Hej Barbro!
RaderaSå hemskt! Jag kan inte ens tänka mig hur det skulle vara med båda av samtidigt :-/ Hur rehab-tränar man när man inte har en hel fot som gör grovjobbet? Hur går det för dig? Jag hoppas precis som du att du får ordentliga och bra råd och tips på hur du ska bära dig åt. Det är ju det sjukgymnasterna är bra på :-)
Hoppas det går framåt!
/Anna
Hej på er alla.
SvaraRaderaHär ar min story
Min hälsena gick av 2013.01.09.
En rolig kommentar från läkaren på akuten på kvällen: Har du spelat badminton" JA " är du över 40 " JA " då är hälsenan av!!!!!
Jag bor i Eskilstuna och här fick man inte välja metod det var operation som gällde. Blev opererad den 11 januari två veckor med gips "spetsfot", sen en ortos "stövel" i 6 veckor. Ett träningsprogram som skulle göras 3 gånger om dan för att sträcka ut hälsenan och hålla fotleden rörlig. Det tog tre dagar av träning sen kunde jag böja upp foten lika mycket som den andra foten.
När jag fick ortosen så använde jag bara kryckor första dagen sen ställde jag undan dom, det gick utmärkt att gå ändå. Två veckor hade jag en kil under hälen i ortosen som sen togs den bort + att jag slapp ortosen på natten.
Efter 6 veckor så blev jag av med ortosen också och kunde dra på mej en sko igen. Det var lite stappligt första veckan, fanns inte så mycket kraft kvar i vaden för att skjuta ifrån i steget, men vecka 2 så går jag riktigt skapligt. Har inte börjat hos sjukgymnast än har ej blivit kallad än.
Läser ofta om att många har ont så jag har väl haft tur för jag har inte haft någon smärta alls inte ens när hälsenan gick av. Det enda som jag upplever negativt är att jag har lite domningar under hälen som jag hoppas försvinner.
Hej
SvaraRaderaIntressant att läsa allas erfarenheter. Jag slet av min högra hälsena på Siggesta gård hinderbana den 23 maj. Deltar i forskningsprojekt på Karolinska, blev opererad den 27/5 och blev lottad till gips i spetsfot, andra fick en special Ortos direkt. Jag blev av med mitt gips för en vecka sedan och har nu Ortos. Första veckan efter operation var jag dålig, kräktes av citodonen, hade svårt att äta, min fot och tår svullnade bara jag tog mig fram en meter. Därefter har det bara blivit bättre, idag har jag cyklat 8 min på motionscykel med Ortos på. Flyger till USA 1/7, då är det 5 1/2 vecka efter skada, känner mig lite orolig men ska på 6-veckors kollen före dess. Vid 2 veckor hade jag ingen ansats till blodpropp. Är superrädd för reruptur, skulle gärna motionscykla och röra mig mer men vågar inte. Börjat hos sjukgymnast efter semestern i början av augusti. Hälsningar Ylwa, 39 år och vältränad innan skadan
Hej,
SvaraRaderaMin hälsena gick av i mars. Började gå utan kryckor efter två månader den 18 maj. Haltar en del, särskilt om jag går i snabbare takt, och har fått väldigt ont i ryggen sedan mitten av juni. Jag har trott att det kommer av snedbelastningen, men är inte helt säker. Finns det någon annan med liknande ryggproblem att jämföra med?
Hej!
RaderaJag fick ont i ryggen och i ljumskarna när jag kunde börja gå längre sträckor. Jag gick till en naprapat för att få hjälp med att lösa upp det onda och fick också lite tips om hur jag skulle träna och gå i övrigt för att det skulle bli bättre. För mig var det viktigt att träna bålen för att få bättre hållning och bättre kontakt mellan muskler i bål och ben. Jag tränade också mycket på att gå likadant med båda fötterna - att trycka iväg ordentligt med den skadade foten och ta lika långa steg. Jag fick hjälp av sjukgymnasten också för som kunde se vad jag gjorde för fel. Det var främst att jag var tvungen att tänka extra på att rulla på foten och trycka ifrån med tårna.
Hoppas du får bukt med dina problem!
/Anna
Hej!
SvaraRaderaVänster hälsena av efter fotbollsmatch, typiskt när man är runt 40 sa läkaren,fick ej välja, ska prova den nya metoden med självläkning i plastfodral som en "balett dansös". Sitter och googlar runt och blir väldigt osäker på om detta är rätt väg. Ni som har opererat verkar det ju ha gått rätt bra för.
/Fredrik 43år numera fritidsmotionär
Hej!
RaderaJag är nyfiken på hur det har gått för dig? Jag har förstått att det ska vara en lika bra metod för läkning men jag har inte hört så mycket. Var det i september din gick av? Hur går det nu?
// Anna
Den 10 augusti hade jag av min hälsena helt. Läkning har gått enligt metoden gips två veckor och sedan ortros i sex. Går sedan tre dagar utan ortros inomhus men har den fortfarande på utomhus. Den 20 oktober skall jag till en sjukgymnast och börja rehab på allvar. Har under i stort sett hela läkningsprocessen gjort övningar men har ändå blivit tämligen stel i foten. Det som just nu bekymrar mig är att jag känner mig väldigt svag i foten och haltar betänkligt. Det känns om mitt muskelminne är minst sagt diffust. Jag har haft av min andra hälsena också - för över 20 år sedan och minns inte att jag kände mig så försvagad den gången. Men jag är 57 år nu, så det kanske har med åldern att göra. Någon annan som känner igen denna "svaghet" i musklerna efter att ortrosen åkt av? Lars 57
SvaraRaderaHej!
RaderaJag ser att jag missat att svara på ditt inlägg. Hoppas det har gått bra för dig! För mig tog det lång tid innan jag lärde mig att gå ordentligt utan att halta och utan kryckor. Min sjukgymnast sa till mig på skarpen att det var bättre att behålla kryckorna ett tag extra istället för att lägga bort dem och halta. Fortfarande tre månader efter operationen hade jag svårt att gå utan kryckor och gick med minikorta steg eftersom jag också fått instruktionen att inte ta längre steg när jag sköt ifrån med den friska foten än med den skadade. Det krävdes träning men så småningom kunde jag gå helt utan att halta.
// Anna
Hej! Nu har min hälsena också gått av. Hittade den här bloggen och det känns skönt att läsa att ni har blivit bra och att ni kunnat röra lite på er även med pjäxan på. Jag funderar på vilken typ av konditionsträning jag kommer kunna utöva och cykling kanske kan vara ett alternativ. Har ni några fler tips så tar jag tacksamt emot dem :).
SvaraRaderaHej! Förlåt att jag inte svarat tidigare - hoppas det har gått bra för dig! Motionscykel var den första konditionsformen jag började med vilket funkade jättebra. Jag tyckte det var svårt att hitta något annat i början eftersom jag hade så begränsad rörelse. Efter ett tag kunde jag börja med rodd men då med betoningen på armar och rygg eftersom jag inte kom så långt med benen pga rörligheten. Simning, vattengympa och "springa" i vattnet funkade också bra. Lycka till med träning och rehabilitering"
Radera// Anna
Stendött - slösa inga inlägg här.
SvaraRaderaTrist att du tycker det. Själv tycker jag att det är väldigt intressant att läsa om vad andra med samma skada har upplevt och hoppas att inläggen fortsätter att komma. Tanken med min blogg var att beskriva för andra hur det kan vara när man slitit av sin hälsena och eftersom jag nu kommit så långt i min rehabilitering skriver jag bara sällan och när jag har något att skriva som har med hälsenan att göra. Själv hade jag uppskattat att hitta en liknande sida när jag drabbades.
Radera// Anna
Din blogg är jättebra hjälp för mig, Idag har jag tagit bort den sista kilen. Jag gillar att följa det som du var med om eftersom jag vet vad som komma skall.
RaderaMed vänlig hälsning
Johan
7 veckor sedan hälsenan gick av har ej opererat utan fick plastfodral direkt, kändes bra och slängde kryckorna efter 5,5 vecka så för en vecka sedan (då det gått 6 veckor) fastnade jag i en trädrot och slet av senan igen... Vi ska ge det två veckor sa läkaren då det fanns en liten chans att den inte gick av helt annars väntar operation. Operationen blir visst lite mera komplicerad eftersom det inte går att sy i gammalt kött. Någon som varit med om det?
SvaraRaderaFredrik 43
Hej Fredrik! Jag lider verkligen med dig! Jag lider med alla som drabbas av en reruptur och är oerhört tacksam att jag inte drabbades av det. Det låter konstigt att operationen skulle bli mera komplicerad men jag vet inte... Som jag förstår det är det rutin att sy efter reruptur. Hoppas att det går bra för dig och att du slipper ytterligare komplikationer!
SvaraRadera// Anna
Hej Anna!
SvaraRaderaDet har verkligen varit intressant att ta del av erfarenheterna som delats på denna sida. För mig som är nyskadad känns det som ett bra stöd när man får läsa om vad som väntar.
Även jag som är 35 år är idrottsligt aktiv på motionsnivå med löpning som främsta intresse. I tonåren var jag elitlöpare på 800 m och terränglöpning.
Till skillnad från många andra olycksdrabbade här skadade jag mig inte under idrottsutövning utan när jag hastigt sträckte ut hälsenan på väg upp för en trappa i tunnelbanan. Jag brukar nästan alltid ta trappsteg på ett explosivt sätt men den här gången kom jag för långt ut med tårna och halkade tillbaka så illa att det hördes ett högt knakande ljud. Instinktivt förstod jag omedelbart vad som hänt då jag hört om brustna hälsenor i sportvärlden. Jag blev helt stum i underbenet efteråt men kände ingen smärta. Musklerna kring fotleden fungerade som vanligt men hela förmågan att skjuta ifrån med foten var borta.
Detta hände på måndagmorgonen 25/11 och jag lyckades själv linka till en buss som tog mig till Södersjukhuset. Där konstaterade läkarna att senan var av och förordade operation eftersom jag i övrigt är helt frisk. De nämnde även att traditionellbehandling med gips fanns men valet var mitt. Rehabiliteringen skulle bli kortare med operation så jag valde det och opererades dagkirurgiskt med utskrivning tre dagar senare, 28/11.
Fick också Citodon och Alvedon med för att lindra smärtan som kom krypande efter ca 12 timmar. Tabletterna gjorde mig väldigt yr och tung i huvudet men kapade nog den värsta smärttoppen första natten. Mitt gips ska sitta på i tre veckor och jag hoppas verkligen jag slipper blodproppar vilket låter fruktansvärt obehagligt. Jag får lyfta och böja mitt skadade högerben enligt träningsschema men inte belasta alls den första tiden.
Hur länge brukar det göra ont i operationsområdet efter ingreppet? Vill helst inte ta för mycket tabletter för det har jag i princip aldrig behövt göra i hela mitt liv. Med vänlig hälsning, Micke som alltid tränat och gärna tar emot tips om hur man kan komma tillbaka till en god nivå utan för stora risker!
Hej!
RaderaVad kul att du uppskattar min blogg! Men vad trist att även din hälsena gick av… Jag har hört om andra vars hälsena gått av när puttat en bil, plockat blommor och gått upp för en liten kulle så det verkar kunna hända när som helst men jag förstår att det känns surt som det hände för dig. Jag har dock fått för mig att för oss vars hälsena gått av på "naturligt" sätt så hade det nog hänt så småningom oavsett vad vi gjort.
Min syster som är sjukgymnast och nu läser på läkarutbildningen skickade en dag för ett tag sedan ett sms där det stod "Du var elitidrottare när du var ung!". Det var jag ju inte alls men jag fick ju lov att ta reda på vad hon menade och tydligen har man sett att tidigare elitidrottare kan ha fått en mindre skada på hälsenan som unga. Den skadan har sedan läkt ihop men med sämre kvalitet än den ursprungliga senan. Senan går sedan av när man "återupptar" träningen när man är äldre - i vårt fall ca 35. Det skulle ju kunna stämma på dig om inte annat! Efter en ren ruptur ska den dock läka ihop ordentligt. Det får väl vara någon slags tröst…
Jag opererades vid lunchtid på en fredag och hade fruktansvärt ont fram till måndag någon gång. Jag minns att det var klämdag på måndagen och eftersom jag fortfarande inte kunnat sova pga smärtan och hade slut på tabletterna så åkte vi in och fick ut nya så att jag skulle inte vara utan 1a maj - men så behövde jag aldrig börja på de nya vilket ju var skönt. Jag tror säkert att det varierar både hur länge och hur mycket ont man har men till drygt två, nästan tre dygn efter operationen i mitt fall alltså.
Det viktigaste nu när du har gipset är väl att vara försiktig och ha benet mycket i högläge och vifta på tårna för att minska risken för blodpropp. Själv fick jag ta sprutor för att förebygga det vilket jag tyckte var ganska skönt rent psykiskt om inte annat. Eftersom du gjort det här på SöS antar jag att du kommer att få börja med lite rehabilitering redan när du får ortosen. Min uppfattning är att det är väldigt bra att börja lite för att inte förlora all rörelse och alla muskler. Själv fick jag inte göra någonting alls så jag vågade inte bryta mot det mer än att vifta på tårna. Sedan tror jag att det är extremt viktigt att vara försiktig när ortosen åker av så att det inte blir någon reruptur utan ge det tid men följa rehabprogrammen som ju i princip är rörelseträning utan belastning i början. När man kommit längre ska man inte heller göra samma misstag som jag och ösa på för mycket för tidigt utan träna isolerat med stegvis stegring tills man känner sig helt säker på att foten/senan/benet håller för idrottsutövandet man saknar. Det är ju väldigt onödigt att lägga på tre månaders rehab för att man börjar för tidigt istället för att lägga en månads extra rehab direkt och slippa backa när man väl kommit tillbaka.
Förresten blir jag helt fascinerad av att läsa om er som kunnat gå och inte haft någon större smärta efter att den gått av eftersom jag hade tokigt ont från det att den gått av och flera dagar efter. Det är verkligen intressant att det kan vara så olika.
Lycka till med allt och skriv gärna igen om du undrar något så svarar jag så gott jag kan!
// Anna
Tack för de goda råden Anna!
SvaraRaderaDet är absolut värt att vänta tills man känner att kroppen är redo. Det här forumet för oss med samma typ av skada är verkligen upplyftande. Det är bra att så många med liknande erfarenheter delat med sig här.
Citatet din syster skickade till dig är värt att ha i åtanke för alla oss som tycker om att röra oss som förr. Mentalt är man som förut men kroppen klarar tyvärr inte påfrestningarna lika bra som då. Värmer man upp ordentligt innan är det nog ingen fara, men så är det ju sällan vid sju en vardagmorgon. Reruptur ska jag förhoppningsvis slippa för när gipset åker av får återgången ta den tid den tar. Det viktigaste är att bli helt återställd.
Javisst är det märkligt hur olika skadan känns på oss! Vissa vrider sig i plågor från start och andra kan som jag slippa märka av det så länge vi håller oss stilla. Det var bara efter läkarnas ingrepp det började smärta på allvar. 1,5 dygn efter operationen gick det bra att leva utan tabletter! Så länge foten hålls i rekommenderat viloläge eller tränas enligt schema märks smärtan inte! Det är bara om den hålls nedåt för länge det gör ont.
Läkaren som opererade mig sa att de tre dagar jag fick vänta inte hade någon betydelse för resultatet. Om väntan blir över tio dagar kan däremot kroppen börja läka ihop vävnader på ett felaktigt sätt. Jag hade ju tur i oturen som inte hade ont i passivt läge men hur står man ut i mellantiden om det gör tokont? Hur länge fick du vänta?
Jag fick ingen medicin mot blodproppar men gymnastiserar tår och överben så gott jag kan för att hålla cirkulationen igång. Skönt att ha hittat lägen där smärtan försvinner!
Hälsningar från Micke som tycker det är roligt att du har intresset för detta kvar fast du förmodligen själv är läkt och återställd sedan länge!
Jag fick vänta nästan en vecka på operation, hälsenan gick av på lördagen och först fredagen efter det fick jag äntligen komma in och opereras. Jag hade väldigt ont hela tiden vilket till stor del berodde på att vadmuskeln fortsatte krampa och försöka röra foten trots att det inte gick.
RaderaJag är väl så gott som återställd nu ett och ett halvt år efter skadan men jag är fortfarande mycket svagare i höger vad än i vänster och har lite begränsad rörlighet vilket innebär att jag inte kan böja knäna lika djupt på båda sidorna. Mitt största problem nu är egentligen att jag fortfarande är svag i fotleden. Som jag skrev tidigare så har jag nu förtsått varför balansträningen är så viktig. Jag har aldrig stukat foten men känner mig nu svag och kan få lite ont i fotleden efter ett par timmars volleyboll så jag måste ta tag i rehab-träningen igen. Min förhoppning är att kunna återgå till volleyboll 3-4 gånger per vecka men än så länge vill jag vila mellan gångerna och kör bara 1-2 gånger i veckan.
Hoppas det går fortsatt bra och framåt för dig!
Hej har lyckats att dra av båda hälsenorna med ca två års mellanrum, första gången genom badminton och andra (vänstra) genom fotboll för ca 1 år sedan. Är 40 + och man... Ngn som har koll på om man vågar återgå till liknande sporter igen och isåfall vad är risken för reruptur? Har hört att senorna när de väl läkt ihop skall vara starkare än tidigare men skulle gärna få lite mer synpunkter på detta, dvs är risken större, mindre eller lika som tidigare?
SvaraRaderaHej!
RaderaDet är en av mina stora fasor - att den andra också skulle gå av. Men samtidigt känns det som att jag inte kan låta det begränsa mig, jag vill ju ha kul också. Som jag förstår det är riksen för reruptur efter att hälsenan är ordentligt läkt extremt liten. Själv känner jag mig inte det minsta orolig för min läkta hälsena - den har ju dessutom blivit minst dubbelt så tjock nu! Hur känner du med din högra hälsena idag? Om jag förstår rätt är det ca 3 år sedan den gick av?
Jaha, bara att sälla sig till resten av klubben.
SvaraRaderaSlet av min under ett kickboxningspass söndag 8/12. Skulle skjuta ifrån med bakre benet för att sparka när det plötsligt känns som foten står kvar och benet flyttar sig bakåt (ni förstår säkert känslan)
Ingen smärta, men ser direkt att allt lossnat då det buktar in ovan hälen och inget som fjädrar emot när jag trycker där hälsenan borde varit.
Kan stödja på benet och ta mig fram hjälpligt. Man 35år, tränar mycket men inte elit. Har funderat vad det berodde på och drar mig till minnes ett tillfälle för ca 3år sedan med ungefär samma scenario, med skillnaden att det gjorde jävulskt ont men att senan ändå satt kvar. Vet dock inte om det var samma fot ( hoppas d iaf) kanske försvagade den. Till saken hör även att jag opererade knät i våras och lagom kommit tillbaka från det. Med mindre benträning kan jag även misstänka en viss ovana från hårdare belastning.
Operation 9/12, fick frågan hur jag ville göra och satsade på operation då det ändå verkar hålla bättre enl vad jag läst. 2v gips och sedan stövel. Har börjat med lite träning för överkroppen men endast lite benlyft mm med gipset. Gav mig på att hoppa ut en tur i vintervädret på kryckorna, men det skippar jag i fortsättningen då jag vurpade. Satte ned gipset i backen, så hoppas jag inte rev upp något, men inbillar mig att det torde känts i så fall.
I smärtväg har jag inte kännt mer än lite molande värk kvällen efter op, nu är det bara problemet att det bultar när jag inte har benet i högläge.
Bra initiativ med bloggen, har varit intressant att läsa allas historia. Återkommer själv när gipset är borta.
//John T
Hej!
RaderaVälkommen till klubben! :-/ Vad trist att du drabbades av en ny skada just när du kommit tillbaka från rehabilitering av knät… Skönt att du fick operation så snart efter skadan i alla fall. Då kommer ju läkningen igång direkt. Troligen hade du känt av ifall nåt gått sönder när du vurpade, låter ju skönt att du kan träna en del i alla fall.
Jag antar att du fått byta från gips till en charmerande pjäxa vid det här laget. Hoppas allt gåt bra och tack för dina positiva kommentarer!
// Anna
Tack för de goda råden Anna och alla andra som valt att dela sina erfarenheter här.
SvaraRaderaJag som hade oturen att åka på detta 25/11 har under tiden i gips varit väldigt noga med att följa läkarnas instruktioner för att inte tappa för mycket muskelmassa under den första tiden. Mycket vickande på tårna har det blivit för det verkar vara det enda sättet att hålla vaden vid liv på.
Jag opererades 28/11 och fick äntligen av mig gipset i veckan när tre veckor hade gått! Nu får jag stödja på benet om jag har ortosen på vilket är underbart. Äntligen fria händer! Under tiden jag var gipsad och inte fick stödja på foten alls vågade jag knappt gå ut och riskera en ny skada i halkan.
Mina uppmjukande övningar från sjukgymnasten går framåt men stelheten och svullnaden i området runt hälsena och vrist har varit påtaglig.
Hur många veckor brukar det ta innan det opererade området mjuknar?
Ja, visst är det skönt när man äntligen kan stå utan kryckor igen och kunna göra något :-)
SvaraRaderaHur har det gått med stelheten? Jag kommer inte ihåg riktigt hur lång tid det tog men jag var stel rätt länge, fortfarande tre månader efter skadan kunde jag bara ta pyttesmå steg, men vid det laget kunde jag gå långsamt utan kryckor i alla fall :-) Till själva ärret använde jag vaselin för att mjuka upp huden vilket fungerade riktigt bra.
Hoppas det går framåt!
// Anna
Hej Anna och alla andra och tack för allt ni skrivit det har varit till stor hjälp att läsa! Jag, man 55 år, slet av min hälsena vid försök att hämta upp nätboll i badminton (tänker inte göra så mer). Det gjorde inte ont men jag förstod vad det var direkt, kände i hälen hur senstumpen drog ihop sig och lyckades landa på axeln istället för att fortsätta tänja isär senan. Möjligen var det därför jag aldrig fick ont. Jag kände efter med fingret och det var mycket riktigt ingen hemma ovanför hälbenet. Gipsades på akuten och fick reda på att det skulle ta två veckor till operation (Umeå). Tack vare en privat försäkring kunde jag opereras efter 4 dagar men det stör mig lite att jag inte kunde fått göra det i den allmänna sjukvården. Efter operationen fick jag ortos och den har jag haft i 1,5 vecka nu. Jag hade lite ont några timmar efter olyckan och igen ett dygn efter operationen men sedan har allt känts bra. Har inte fått träffa sjukgymnast ännu och minns inte så mycket av vad de sa till mig efter operationen. Efter en knapp vecka har jag slutat med kryckorna utom när det är halt. Linkar fram med oliklånga ben och får ganska ont i ryggen redan efter korta sträckor och försöker då sätta eller lägga mig med foten högt så går det över. Längtar efter att få minska kilens höjd, men törs inte göra det själv eftersom läkaren sa att han skulle göra det vid återbesök 3 veckor efter operation. Jag känner mig egentligen återställd, så det största hotet är väl att man börjar ta för stora risker och får reruptur (fast det är bara typ 1-4 % av de som opererat som får det). Tror jag ska köpa nya styvare vandringskängor att promenera med i början när äntligen ortosen åkt av. Jag kan inte ge några råd egentligen eftersom jag inte vet hur det kommer att gå, men hittills känns det bra i alla fall. Hälsar Mats
RaderaHej Mats!
SvaraRaderaTack för att du ville dela med dig! Vad skönt att det gått så bra med det mesta. Det är intressant att det är så olika. Nu har ju du liksom jag opererats i Umeå så man skulle kunna tycka att det skulle vara samma - jag får väl vara glad att jag fick min operation inom en vecka trots att jag tyckte sex dagar var en väldigt lång väntan. Jag fick själv minska ner kilen enligt instruktioner men den första minskningen var nog efter tre veckor om jag minns rätt så det är väl bara att ha tålamod. Det är ju inte så konstigt att du får ont i ryggen av att gå med så olika höga "klackar".
Det där att man inte minns vad de sa riktigt känner jag igen - när jag märkt det började jag anteckna vad som sas på plats för att vara säker på att jag skulle komma ihåg det. Lycka till!
// Anna
Hej Anna!
SvaraRaderaNu har det gått 1,5 månader sedan min hälsena gick av 25/11 och operationen 28/11. Stelheten släpper steg för steg och jag tror det gått lite fortare för mig att få tillbaka rörligheten än de tre månader du behövde för att kunna ta små steg. Har dock varit lite orolig för att någon liten del av ett stygn sitter kvar då en liten del av operationsområdet läker långsammare än det övriga men det får de kolla på återbesöket 9/1.
Huden runt ärret har äntligen börjat mjukna. Det är ca tre veckor kvar med ortosen som ger en fantastisk möjlighet att kunna röra sig någorlunda normalt ute bland folk utan att risken för hälsenan är för stor. Hemma rör jag mig väldigt mycket utan eftersom sjukgymnastiken kräver att fötterna är fria. Det går bra att ta små, försiktiga steg i en lugn miljö!
Hur klarade du dig de första veckorna utan ortos?
Mvh/Micke
Hej igen!
SvaraRaderaVad skönt att det går framåt! Mitt ärr läkte också dåligt på nedre delen om man säger så och för mig hjälpte det väldigt mycket att smörja ärret med vaselin som jag köpte på apoteket. Det var en del där det var svart och fult rätt länge. Men som sagt - prova vaselin om det känns som att det behövs! Det finns tydligen någon dyr specialkräm också som är till för just ärr så att de inte ska bli "missprydande" men just det behöver man väl knappast bry sig om efter en operation av hälsenan - det är väldigt sällan någon ser ärret över huvud taget. Skönt att du ska tillbaka nu och få det undersökt.
Det var väldigt läskigt att ta av ortosen och jag hade väldigt lite rörlighet och väldigt kort sena så jag kunde inte stå som vanligt med båda fötterna bredvid varandra utan för att kunna stå med hela fotsulorna i helt i golvet var jag tvungen att ha den skadade foten en bra bit framför den andra. Sjukgymnasten har dock alltid sagt att det är mycket bättre med en för kort sena än en för lång eftersom man själv kan träna och stretcha för att förlänga den men inte tvärtom. Jag började ganska tidigt gå framåt som jag själv tyckte på ett bra sätt med bara en krycka men fick bakläxa eftersom jag tydligen haltade och gick snett i ryggen. Så de tre månader jag pratade om var innan jag kunde ta bra steg utan att gå ojämnt - jag kämpade mycket för att ta lika långa steg med båda fötterna och trycka ifrån lika mycket även med det svaga benet. En nackdel som jag tror att jag själv hade var att jag inte fick börja med någon sjukgymnastik alls förrän efter att ortosen var borta. Det gjorde ju att jag fick lov att "börja från noll" när stöveln väl åkte av. Det låter ju underbart att du redan nu kan gå omkring lite hemma utan otros! Hur länge ska du ha ortosen? Jag hade min 14 maj till 14 juni - det låter som att du ska ha din längre? Jag vet att alla sjukhus har sin egen modell så du kanske har modellen längre tid med otros men tidigare rehab-träning... Jag tror i alla fall mycket på tidig träning kombinerat med stor försiktighet och respekt för att man trots allt har skadat kroppens starkaste sena. Det viktigaste som jag kände var att inte på något sätt riskera att den skulle gå av igen.
En stor fördel med att behålla kryckorna ett tag var också att folk på stan (och speciellt Stockholm som jag besökte) håller avståndet till någon med kryckor. Så när jag rörde mig bland folk var jag extra benägen att plocka med mig kryckorna för att riskera att bli tillknuffad och trampa fel.
Tidigt efter att man blivit av med ortosen är det perfekt att träna i vatten eftersom man kan ta i där på ett annat sätt. Men eftersom jag hört av en kille som halkade i duschrummet och slet av den igen andra veckan efter att ortosen åkt av så väntade jag tills jag kände mig trygg innan jag satte igång med vattenträningen.
Sammanfattningsvis kan man väl säga att de första veckorna utan otros var de mest läskiga, spännande och utvecklande :-)
// Anna
Hej igen Anna!
SvaraRaderaVilka bra tips och förvarningar inför framtida faror! Vid mitt återbesök 9/1 visade det sig att ortosen skulle återlämnas. Trodde först jag skulle ha den hela sjukskrivningen, men det visade sig att det var tre veckor i gips och tre veckor med ortos. Jag fick visserligen ta den med hem men det var lika bra att låta sjukhuset behålla den och ta det läskiga steget direkt. Den skulle ändå kastas sa läkaren. Han misstänkte att någon av trådarna från mellanskikten av huden tittat fram men att det bara var att vänta om det inte blev värre. De löser upp sig själva med tiden. Nu är området bättre men inte helt bra.
Det stämmer verkligen att det är bra med sjukgymnastik så fort som möjligt efter avgipsning. Dels för att stoppa muskelförtviningen och dels för att få tillbaka rörligheten. Tack vare den tidiga återgången till rörlighet med bla motionscykel och gångträning stoppades förtviningen av den högra vaden som idag är lika stor som den vänstra, men mycket svagare.
Att det var viktigt att gå symmetriskt var bland det första jag fick höra. Förstod själv att det skulle bli farligt för rygg och andra kroppsdelar att halta. Det starka benet får helt enkelt anpassa sig till det svaga. Antingen två kryckor eller myrsteg utan. Kryckorna är som du säger en bra signal till omgivningen att vara försiktiga. Stockholm kan vara rena mardrömmen för handikappade.
Det var otäckt att ha det skadade benet helt oskyddat bland folk de första dagarna men nu en vecka efter att ortosen försvann har rörligheten verkligen kommit långt jämfört med när gipset togs bort. Då kunde inte jag heller ha foten i marken normalt. Att vinkla den till 90% mot underlaget gjorde extremt ont men idag sju veckor efter operationen kan jag till och med gå hyfsat normalt inne på plant golv utan stressmoment runt omkring. Jag vågar inte ta några risker ute och riskera nya skador i halkan som vi tyvärr fått så där använder jag kryckor med dubbar som sjukhuset monterade på senast! Vilken förfärlig otur för den som halkade i duschen och fick börja om från noll igen!
Det är för tidigt att gå med frånskjut men sjukgymnasten säger att jag gör stora framsteg. Nu vågar jag göra försiktiga tåhävningar om jag tar stöd med händerna! Nu har jag fått tillbaka ungefär hälften av förmågan att "niga" med det skadade benet jämfört med det andra. Imorgon ska jag träffa sjukgymnasten igen så den kommande veckan väntar nya "hemuppgifter"! :-)
Hur kändes det att börja skjuta ifrån i början och när blir senorna lika långa igen?
Tack för all bra vägledning!
Hej!
SvaraRaderaVad kul att det går så bra för dig och att läkningen av såret går åt rätt håll.
Visst är det underbart när man kan börja träna muskeln "på riktigt" och göra tåhävningar! Från början hjälper man ju till mycket med det starka benet men det kändes ändå som att man kom igång tyckte jag. Skönt också att du kan gå hyfsat inomhus i alla fall - och skönt att höra att du är klok nog att inte ta risker i den rådande halkan...
Jag tyckte det var svårt att lära mig skjuta ifrån igen både på grund av den minskade muskelstyrkan men också för det borttappade muskelminnet. Det var som att foten och benet inte riktigt visste vad det var jag ville göra. Jag fick hjälp av både sjukgymnasten och andra i min närhet att se när jag gjorde fel och vad och jag minns att jag fick koncentrera mig och gå med mantrat häl-tå-häl-tå... för att lära mig att sätta hälen, rulla över foten och skjuta ifrån med tårna.
När det gäller senornas längd är jag osäker. Ärligt talat är jag inte riktigt framme än. Relativt tidigt kunde jag med raka ben dra upp tårna lika långt - men med böjda ben saknar jag fortfarande några grader på höger fot. Det var väldigt tydligt i början när jag började träna knäböj och liknande eftersom jag inte kom lika djupt på den skadade sidan som den friska. Det kändes problematiskt eftersom jag ville tillbaka till volleybollen och där är det bra att kunna böja sig ner djupt. Idag märker jag inte av det så mycket men om jag kör rena knäböj på ett eller två ben märker jag tydligt att jag inte kommer lika djupt med höger som med vänster ben. Musklerna är fortfarande lite svagare på högersidan också och vaden saknar en halv cm i omkrets. Det tar tid att bygga muskler... Dessutom fortsätter jag ju att träna det andra benet också så högern får väl kämpa för att komma ifatt :-)
Att jag fortfarande ligger efter i muskelstyrka tror jag beror på de följdproblem jag haft. Ganska precis 6 månader efter skadan körde jag på för hårt och överansträngde hälsenan. Det ledde till att jag beordrades vila från all träning inklusive rehab och först efter att ha genomgått ny specifik rehab för överansträngningen fick jag gå tillbaka till själva grundrehaben. Det var dumt. Det tänker jag inte göra om... Idag tränar jag nog för lite rehab eftersom jag fortfarande inte kommit helt i mål. Men nu kanske det är läge att börja :-)
Tack igen för det inlägg! Det är trevligt och kul att höra hur det går för dig!
// Anna
Hej!
SvaraRaderaHittills har rehabiliteringen gått enligt planen och sjukgymnasten säger att jag fattat poängen med övningarna som i första hand syftar till att bygga upp ett korrekt gångmönster. Muskelåterställning ska tydligen komma automatiskt. Som jag förstått det blir det rätt om man är noga med så jämn belastning som möjligt efter att sjukgymnastiken kommit igång. Innan dess är det ju svårt att göra något med det skadade benet. Det är nog viktigt att man är försiktig i början. Det vore väldigt tråkigt att få totalt träningsförbud. Jag försöker följa instruktionerna från sjukgymnasten så noggrant som möjligt för att kunna springa skogarna hemma i Nacka Strand igen.
Gångmönstret du beskriver där hälen ska i först är precis det jag repeterar in på sjukgymnastiken. De första gångerna var det lite svårt eftersom det gjorde så ont men smärtgränsen har höjts tack vare de mjukgörande övningarna för fotled och hälsena. Jag kan också vinkla upp fötterna lika mycket sittande med raka ben men det är långt kvar till att kunna sitta på huk.
När jag gör försiktiga tåhävningar verkar det som om benen är lika starka men det är svårt att avgöra eftersom belastningen är långt ifrån maximal. När jag går i normal gånghastighet försöker jag röra mig så symmetriskt som möjligt och gör den sista "frånskjutssnärten" med kryckorna. Då avlastas senan samtidigt som foten gör hela den naturliga rörelsen utan att belastas på slutet. :-)
Tråkigt att det verkar ta så lång tid att återfå förmågan att gå ner på huk men det kanske är individuellt...fortsättning följer. Det har gått ca åtta veckor sedan olyckan och tack vare snabb rehabilitering tror jag vägen tillbaka blir lättare än om jag hade tvingats vara gipsad längre.
Uppmuntrande att gillar att läsa om min väg tillbaka! Tack för allt stöd!
Hej!
SvaraRaderaVad kul att det går bra! Jag hoppas att det fortfarande gäller så här tre veckor efter inlägget... Det låter ju väldigt lovande i alla fall. Det är ju toppen att du kommit igång med ordentliga steg redan. Jag tror absolut att allt är väldigt individuellt samtidigt som alla som sköter rehabiliteringen ordentligt säkert får ett snabbare och bättre tillfrisknande.
Fortsätt gärna att hålla mig uppdaterad!
// Anna
Hej Anna,
SvaraRaderaLiten uppdatering från mig. Det har nu gått 1v sedan jag tog av stöveln och 9v sedan hälsenan gick av.
Jag kan gå i stort sett obehindrat, givetvis drar det en del i den men jag behöver inte halta om jag går i normalfart i alla fall. Men det är ingen hopp och lek än på någon månad tror jag :)
Det känns som att tänjningen inte kommer att vara ngt problem, men styrkan kommer att ta ett tag att återfå.
Ärret har läkt ihop bra, men jag fick själv klippa upp ett stygn som dem missat vid borttagningen, samt att det fastnade en del av ett stygn så jag fick en infektion och fick självbehandla med en del alsolsprit för att dra ut lite var och så.
Det var sådär kul att ge sig in i ärret och rota efter en blå trå, men det löste sig :)
Såhär i efterhand tror att det var tur att sjukgymnasten krävde att vi skulle synas direkt efter att jag tagit av gipset, då jag fick lite övningar att göra hemma under tiden jag hade stöveln (Statisk träning och med gummiband). Hade jag inte påbörjat rehad redan när gipset togs bort så tror jag det hade varit mycket kämpigare framåt.
Jag har också jobbat mycket själv med att massera och knåda ärret för att få igång cirkulationen och mjuka upp det hela. Som läget är nu tränar jag enl rehab löpande under dagarna och ett till två styrketräningspass ben där jag också lägger in lite lätt vadpress och tänjning samt cykling (har även en återupptagen knärehab, börjar fundera på om jag är slut som artist :) ).
Något som kan vara bra att veta var att när jag fick min stövel på ortopeden så hade operationsläkaren skrivit "Ingen belastning på 8 veckor"
I min värld betydde det just vad det stod, ingen träning på 8v, men sjukgymnasten påpekade att
-Ingen belastning betyder ju inte ingen träning!
Min högst amatörmässiga åsikt är att, försök börja röra och belasta den försiktigt så fort som möjligt när gipset är av. Min hälsena var till 90% helt av så mycket värre än så kan det nog inte bli. Det jag menar är att man inte ska vara för mjäkig med att komma igång.
När jag bestämt hävdade att jag visst kan träna, så påpekar min sambo alltid "Ja, va vet läkaren" lite ironiskt, men hur eller hur så känner jag trots allt min egen kropp bäst. Gör det inte ont dan efter så är det bara att köra :)
Jag får ursäkta om inlägget kan verka lite hattigt, svår att få överblick när inte hela texten syns :)
//John T
Hej!
SvaraRaderaTack för uppdateringen! Inlägg får vara hur "klumpiga" som helst - det är bara kul att få veta hur det går :-) Vad kul att det går bra och framför allt att det verkar kännas så bra och hoppfullt inför framtiden! Låter ju segt med infektion och kvarglömda stygn och grejer men det verkar som att du fixat allt på ett bra sätt och att du kommit långt i rehabiliteringen.
Jag tror som sagt också på så tidig rehabträning som möjligt och om jag skulle börja om hade jag krävt att få träffa sjukgymnast tidigare. Det tråkiga var ju att jag hade en tid men den bokade de av eftersom jag inte skulle får börja med rehab förrän efter att ortosen åkte av... Jag känner också igen det hela med olika information från läkare och sjukgymnast. Det är ju tur i ditt fall att du fick träffa och lyssnade på "rätt person" redan tidigt.
Jag håller med - gör det inte ont så är det bara att köra. Men gör det ont, var försiktig. Och träna inte dumdristigt så klart men så vitt jag kan se verkar du klok nog att förstå det ;-)
Fortsatt lycka till!
// Anna
Hej Anna!
SvaraRaderaNu är det 18 veckor sedan min olycka och kryckorna är helt borta samtidigt som det är fullt möjligt att sitta på huk igen! Sjukgymnastiken har gått bra och jag har till och med fått börja småjogga på plant underlag. :-)
Det gör lite ont om man går eller joggar för länge...men vilken skillnad mot för 10 veckor sedan. Sjukgymnasten säger att det är nödvändigt med lite nedbrytning för att hälsenan ska bli starkare. Det är lite som med vanlig träning där resultaten märks efter ett tag.
Det enda tråkiga är att konditionen dalat konstant sedan november. Det är svårt att motivera sig att träna lika hårt med alternativa saker även om det går, men det viktigaste är ju att bli bra igen!
Det ska bli spännande att se om det går att belasta på elitnivå efter 22-24 veckor som sjukhuset sa! :-D
Vi får se!
Hej!
SvaraRaderaVad skönt att det går så bra!
Det är klart att konditionen dalar - det är inte lätt att hålla igång när man inte kan röra på sig ordentligt... Men den kommer säkert snabbt tillbaka nu när du kommer att kunna göra mer och mer :-)
Fortsatt lycka till! Hör gärna av dig igen när du nått vecka 24 så vi får veta hur långt du hann på den tiden!
// Anna
Hej!
SvaraRaderaJag slet av hälsenan 5 maj i samband med innebandy, det var dock inget "naturligt" utan jag fick en spark bakifrån på hälsenan. Muskelstyrkan la av direkt och det var bara att hoppa av plan. Förstod inte att det var hälsenan till en början utan haltade omkring hela helgen, gick t.o.m. på krogen dagen efter (varför undrar man ju i efterhand) väl på sjukhus så konstaterade dem att det var en ruptur på hälsenan.
I samband med undersökningen så trodde jag att man även gjorde röntgen för att se hur skadad hälsenan var men det gör man tydligen inte? jag hoppas nämligen på att det inte var hela senan som gick. Vid konservativ behandling, är 2 veckor (gips med spetsfot) + 6 veckor (med ortos) standard även om inte hela har gått av?
Har precis gjort min första klassiker och hade siktet inställt på fler, är det någon av er som dragit hälsenan som har genomfört klassikern?, jag inser att det blir till att vara noga i rehaben om man skall våga köra långlopp igen.
Tack för en bra sida där man får många tips och bra inlägg.
Hej!
RaderaSom jag har förstått det röntgar de egentligen bara om de är osäkra på om det är en total ruptur eller inte. Oftast räcker det med att göra testet där man ligger på mage med foten fritt hängande utanför britsen och läkaren klämmer på vaden. Om foten inte rör sig är hälsenan helt av. Jag skulle tro att den är helt av i ditt fall eftersom de kallar det ruptur och satt dig på den vanliga konservativa behandling för hälseneruptur. Om den inte var helt av borde de ha sagt något tycker jag, de borde åtminstone ha kallat det partiell ruptur istället för ruptur. Men du får fråga för att veta säkert.
I mitt fall blev det ultraljudsröntgen också men det var egentligen helt onödigt. Redan innan det hade tre av varandra oberoende läkare konstaterat ruptur och när jag kom till röntgenavdelningen tyckte läkaren att om jag var där kunde den inte vara av... Men det är inte omöjligt att det ser olika ut på olika sjukhus där också.
Jag tror säkert att du kan komma tillbaka och göra klassikern igen! Vi har flera bra förebilder som kommit tillbaka fullt och dessutom relativt snabbt. Kajsa Bergkvist som slet av hälsenan på hoppfoten och var tillbaka året efter och tog VM-guld, Jonas Jerebko som kunde komma tillbaka och spela i NBA och så vidare. Så bara man rehabiliterar klokt och målmedvetet skulle jag tro att det inte är några problem. Som du sa själv - var noga med rehaben!
Tack för ditt inlägg och lycka till!
// Anna
Hej! Tack för en bra och informativ sida! Min hälsena gick av den 12 maj under ett vanligt gruppträningspass. Övningen bestod av att jag satte ner ena foten bakom den andra, tryckte ner hälen och då small det till. Jag trodde i ett par sekunder att någon hade sparkat mig...Blev livrädd såklart, har det senaste året tränat 3ggr/veckan, högintensiv intervallträning blandat med löpning. Träning är en stor del av mitt liv och känner mig just nu nedstämd över detta faktum. Blev opererad igår morse, operationen gick bra. Hade min sambo med mig vilket har varit ett stort stöd de senaste dagarna. Igår kväll kom smärtan som en bomb. Man är väl aldrig förberedd antar jag men jag blev helt paralyserad. Har fått citodon som jag inte tycker hjälper full ut, har också fått fragminsprutor mot propp vilket känns bra. Hur länge ska det värka så här? Hur har det varit för er där ute? Ska vara helt sjukskriven så länge gipset är på, "stövel" efter det, Om FK går med på taxiresor så ska jag börja jobba igen. Har kontorsarbete. Hur har ni fått göra jobb osv? Roligt om ngn ville dela sina upplevelser med mig.
SvaraRadera/ Mary
Hej!
RaderaTack för ditt inlägg! Vad skönt att du fick operation så fort! Då är resan tillbaka påbörjad :-) Jag blev också väldigt deppad i början - första dagen grät jag mer av den anledningen än av smärtan... Som tur är går det alldeles utmärkt att komma tillbaka. Jag har kört igång med löpträning 4 gånger i veckan nu under våren och i söndags sprang jag mitt livs första mig :-) Det är nästan så att jag är i bättre form nu än innan hälsenan gick av eftersom jag efter att ha kommit över deppet insåg att jag hade tidernas chans att träna målmedvetet - först med rehab och sedan fortsätta.
Tyvärr kan hälsenan gå av vid precis vilken aktivitet som helst - jag har börjat ana att om den ska gå av så gör den det oavsett vad man gör, sedan beror det på när man gör den där lilla extra ansträngningen som får den att dra.
Som du kanske läst tror många just att någon sparkat på dem, själv trodde jag att någon kastat något på mig eftersom det small också. Efter operationen hade jag fruktansvärt ont i tre dagar efter operationen. Det där är också olika men jag tycker att du ska be att få ytterligare smärtstillande. Det finns ingen anledning att försöka klara av smärtan. Det är en begränsad tid och det finns smärtstillande som utan problem går att kombinera med citodon. Hör av dig till din läkare snarast så att du kan få bättre smärtlindring idag!
Jag var sjukskriven ganska länge eftersom jag har ett väldigt rörligt jobb men det är väldigt olika beroende på vad man har för arbetsuppgifter. Om du ska tillbaka till jobbet när du fått ortosen tycker jag att du ska se till att du har en extra stol med en kudde eller något liknande så att du kan fortsätta ha foten i högläge.
Hoppas att smärtan går över snart!
Lycka till!
/ Anna
Hej Anna och alla andra som haft oturen att uppleva detta.
SvaraRaderaDen här helgen har det gått precis ett halvår sedan min olycka 25/11. Då trampade jag med foten till största delen utan för ett trappsteg och senan brast då kroppen reflexmässigt försökte kompensera för att hälen var i luften och bara tårna hade kontakt med trappan. När muskeln spändes maximalt hördes ett högt knakande ljud.
Jag känner igen mig fullständigt i beskrivningen av fruktansvärd smärta direkt efter att bedövningen släppt. Min smärta satt i under 1,5 dygn. Den värsta smärttoppen gick som tur var att kapa med tabletter men Citodon gjorde mig väldigt tung i huvudet.
Rehabiliteringen gick helt enligt planen tills strax innan valborg då en tung brevlåda med vassa kanter lossnade från sin infästning på mitt jobb. Den föll på min stortå och det blev ett djupt hack som nästan är läkt nu. Självklart stördes gångmönstret sjukgymnasten och jag byggt upp men det var bra inrepeterat så det är återställt nu.
Även jag fick förslag på att börja jobba efter att gipset tagits bort, men det tog ganska lång tid för Försäkringskassan att få alla papper i ordning. Sedan fungerade det mycket bra med taxi till och från kontoret.
Bortsett från konditionsfallet kan jag springa som innan olyckan idag även om den skadade hälsenan är mycket tjockare och stelare än den andra. Svullnaden beror på vätskeansamling och går förhoppningsvis ner med tiden. Stelheten klingar ut efter träning på motionscykel och då man försiktigt tänjer senan i sidled med fingrarna. Är det någon som vet hur lång tid det brukar ta innan inflammationen lägger sig?
Min sjukskrivning var under två månader. Den andra månaden hade jag ortos och fick åka taxi till och från jobbet. Deppigheten jag kände avtog när de vanliga livsrutinerna kom tillbaka trots att jag fortfarande var handikappad.
Tack för allt stöd!
Den här sidan hjälpte mig mycket i början :-)
/Micke
Hej alla som läser denna sida! Är nu inne på min fjärde sjukskrivningsvecka, gipset åkte av för en vecka sen och vilken befrielse. Första veckan var jag som sagt deppig och jag kunde bara skutta några meter innan foten blev helt blå. Detta att kunna ta av sig ortosen, lufta, duscha och sova utan är en befrielse. Jag har inte ont nu alls, hälen kan bli lite öm, kilarna är stenhårda och detta känns om jag går mycket utan kryckorna. Tips från mig med är att hitta en skön sko som är lika "hög" som ortosen. Man bli något låghalt...
SvaraRaderaEfter min ansökan om sjukpenning var Försäkringskassan otrolig snabb, fixade taxiresor direkt och jag börjar arbeta halvtid på måndag. Kommer trappa upp om det känns bra. Jag har tyvärr inte fått någon tid till sjukgymnast än, här är det efter att ortosen tas bort som gäller. Svårt att veta hur jag ska träna förutom att försöka promenera, lyfta benet och vicka på tårna en hel massa. Säger som Micke, det här sidan har varit ett stöd för mig, lycka till därute.
/ Mary
Fan, nu är det ganska precis fyra månader sedan jag hade av hälsenan. Allt har gått bra och hyfsat smärtfritt, har fått tillbaka gången utan att halta och kunnat känna sig normal igen. Men så igår under en promenad med hunden smäller det till i vaden, jag blir helt kall. Skyndar mig hem och gör thompsons test i soffan, ingen reaktion i foten. Fan ä första tanken, panik!! In på akuten, konstaterad reruptur å gips på! Imorron ultraljud å sen operation, livet känns tungt just nu. Bryter ihop totalt på akuten och gråter sedan hela natten. Idag känns det lite bättre men det är häftiga svängningar i humöret..
SvaraRaderaBara att kämpa, pratar oavbrutet om hälsenan just nu. Men men livet går vidare!
/Erik
Hej!
RaderaDin stackare :-/ Efter så lång tid tror man ju verkligen att risken för reruptur ska vara minimal...
Hoppas du får operation snabbt så att du slipper förlora onödigt mycket muskelmassa och att rehablilteringen går lika bra fast bättre den här gången... Opererade du första gången också? Livet går som sagt vidare men jag har full förståelse för att det känns tungt. Den här gången läker det säkert ordentligt så att senan blir starkare än nånsin istället.
Lycka till och ta hand om dig!
// Anna
Hej Erik!
RaderaTungt att höra om din reruptur. Hur har det gått för dig, har återhämtningen gått i samma takt som sist?
Jag själv drabbades också av reruptur när jag var på semester i Italien för en dryg månad sedan. Hade gått 5 och en halv månad sedan den gick av första gången, så jag trodde knappt det var sant. Känner verkligen det där med att bryta ihop. Första gången tog jag det riktigt bra, men den här gången tappade jag det totalt. Att över fem månaders återhämtning och rehab bara gick sönder sådär, det var grymt tungt.
Blev opererad av en specialist i Sverige som fick göra en transplantation för att få ihop senan ordentligt. Senan hade blivit väldigt tjock och det hade bildats massa brosk runtom vilket hade försvårat en bra läkning. Har precis bytt gipset mot en aircast, trodde den skulle kännas bekvämare, men kanske vänjer mig. Har ni några tips för ortos-användningen?
Efter att fått reda på att jag av genetiska skäl läker väldigt dåligt så har jag också sänkt kraven rätt rejält. Förra gången var jag övertygad om att jag skulle komma tillbaka på 100% på ganska kort tid. Nu har jag lägre satta mål och kommer förhoppningsvis bli positivt överraskad längre fram i tiden, men kommer att ta det jävligt försiktigt ett bra tag framöver. Vet inte vad jag skulle ta mig till om det hände igen!
Kämpa på med era hälsenor!
/Christer
Hej.
SvaraRaderaTack alla ni som har skrivit på denna blogg. Jag sitter i Spanien och drog av hälsenan för två veckor sedan och det är svårt att få relevant information här så jag är glad att jag hittade till denna blogg där ni alla bidrar med information.
Jag spelade paddeltennis och plötsligt smällde det till i vaden och "det klassiska pistolskottet" hördes. Jag förstod direkt vad det var trots att jag inte varit med om det tidigare. Det kändes precis, som många beskriver, som att någon sparkade mig på vaden.
Direkt till akuten där de konstaterade att hälsenan var av. Jag opererades dagen därpå och fick stanna två dygn på sjukhuset efteråt! Vissa av er skriver att ni fick lämna sjukhuset samma dag... Så verkar det inte fungera här. Jag har nu en gipsskena på ovansidan av benet, som håller fotleden sträckt. Det är nog det som ni andra beskriver som spetsfot. De tog bort stygnen häromdagen och i eftermiddag ska jag träffa läkaren igen. Då tror jag att jag får helgips med foten i flexat läge. Även här pratar de om totalt 6 veckor med gips.
Jag har inte ont men det är väldigt jobbigt att gå med kryckor. Det gör ont i händerna och kryckorna är i vägen mest hela tiden. Ingen läkare har givit mig några andra sjukgymnastiska råd än att jag ska vicka på tårna. På egen hand gör jag däremot lite benlyft etc för att hålla musklerna och blodcirkulationen igång. Tar även sprutor med motsv Fragmin varje kväll och ska göra det totalt 2 veckor.
Det jag är mest intresserad av är att få tips på lite övningar att göra dels med gipset på och dels när jag går in i rehab-fasen om ca 4 veckor. Jag är väldigt mån om att komma tillbaka i samma fysiska form som tidigare för att t ex kunna åka skidor i februari-mars. Är det en utopi tror ni?
Jag är kvinna och 43 år gammal. För några år sedan drog jag av korsbandet med är helt återställd efter flitig sjukgymnastik. Så jag hoppas att det ska gå lika bra att komma tillbaka igen efter en hälseneruptur som jag tror egentligen är mindre allvarligt än ett avslitet korsband (i alla fall operationstekniskt).
Vänliga hälsningar Catharina på Mallorca
Hej Catharina!
RaderaVad skönt att du opererades så snart efter att det hände! Det gör förhoppningsvis rehabiliteringstiden lite kortare eftersom att du kanske inte förlorar all muskelstyrka i vaden och foten. Intressant att du fick en gipsskena på ovansidan av benet - min var ju på undersidan. Men det är klart - då hålls fotleden verkligen sträckt. Blir det helgips och inte otros? Det låter lite jobbigt men är kanske bra. Det låter lite osannolikt att de skulle gipsa foten i flexat läge redan nu eftersom hälsenan borde få tid att läka ihop ordentligt först för att inte bli för lång?
Jag fick också hemskt ont i händerna av kryckorna. Det blev lite bättre när jag vadderade handtagen men det var ändå jobbigt så jag förstår dig.
När det gäller rehab är det väldigt olika beroende på var man får sin behandling. Jag fick inte röra foten typ alls i början medan andra rekommenderas att vicka på tår och sånt redan från början. Personlig tror jag på tidig försiktig rehabilitering för att inte förlora för mycket muskulatur. För enkelhets skull har jag gjort ett nytt blogg-inlägg med bilder på hela min rehabiliteringsplan och den som en vän fick. Hon fick börja tidigare med övningar än vad jag fick.
Det viktigaste med hela hälsenegrejen skulle jag säga är att undvika reruptur med alla medel. Hur en gör det är väl inte helt klart förutom - gå inte för fort fram, rehabiliteringsträna mycket men på rätt nivå och ta inga onödiga risker. "Onödiga risker" är lite svårdefinierat eftersom folk drabbats av reruptur på alla möjliga sätt men undvik/var försiktig med: trappor, gropar, rötter i marken, hala duschgolv eller andra hala underlag. Med mera...
Om hälsenan läker bra och rehabiliteringen funkar kan du mycket väl tänkas åka skidor efter ett halvår. Det är ju väldigt olika men det finns exempel på både motionärer och elitidrottare som kommit tillbaka väldigt fort.
Lycka till!
// Anna
Hej Anna,
RaderaJag är imponerad av dig som fortfarande svarar på alla våra kommentarer om våra krämpor. Du måste ju vara återställd sedan länge.
Min gipsskena är nu utbytt mot ett helgips (upp till knät) med foten i flexat läge: Det var svårt och smärtsamt när läkaren skulle få min fot till flexat läge. Foten hade stelnat i sträckt läge efter bara knappt 2 veckor med gipsskena. Jag ska ha mitt nuvarande gips totalt 3 veckor och har inte hört något om ortos. Man kanske inte gör så här i Spanien.
För att hålla igång cirkulationen och underhålla musklerna i det gipsade benet gör jag en del övningar liggande på golvet (benlyft åt olika håll) och sittande på en stol (böj/sträck).
Jag hittar inte ditt blogginlägg om rehabövningar, Anna. Har du tagit bort det?
Lycka till alla andra med gips, ortoser och smärtor…
Hälsningar Catharina
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaHejsan!
SvaraRaderaDrog av min hälsena för en vecka sen, när jag spelade innebandy.
På akuten fick jag en ortos direkt av ortopeden, jag fick inte välja mellan den eller operation.
Nu ska jag ha den i 7 veckor till och sen ska den förhoppningsvis väck!
Skadan har tagit så hårt på mig psykiskt, är sjukskriven i 3 månader, och bor högst upp i ett lägenhetshus, hade precis börjat på nytt jobb.
Bara att ta sig ut är så krävande och är helt slut bara av tanken!
Och de värsta, Smärtan!!
De senaste nätterna har jag vaknat av en så otrolig smärta i hälen som inte släpper!!
Är livrädd för att det kan vara en blodpropp eller något liknande? Är det någon av er som har varit med om samma slags smärta?
/ Tora 22år.
Hej!
RaderaOm du har så ont ska du be att få smärtstillande! Jag hade också fruktansvärt ont första veckan innan operation och även efter operation. Om du inte har något emot att ta smärtstillande så finns det bra hjälp att få på det sättet. Det gör ont att läka... Just smärta i hälen minns jag att jag också fick när jag hade ortosen eftersom att det blir sånt tryck på hälen - särskilt när en ligger. Prata med dem på ortopeden och be om hjälp. Fråga också om risken för blodpropp. Jag tror inte det ska kännas i hälen. Det finns viss risk för blodpropp i vaden eftersom muskeln inte används så mycket men eftersom du har otros antar jag att du får belasta foten och då använder du även vaden vilket är bra. Men fråga om det också.
Att bli skadad och plötsligt i princip helt orörlig tar nog på psyket för de flesta - särskilt om en samtidigt har väldigt ont. Själv vände jag det till något positivt. Jag hade gott om tid att se framåt, planera rehabilitering, skriva blogg och annat som jag kunde se som meningsfullt. Hälseneruptur är en trist skada eftersom den verkligen påverkar en i början men å andra sidan är det en "bra" skada på så sätt att de allra flesta blir helt återställda. Det viktiga är att skynda långsamt och inte ha för höga förväntningar på vad du ska klara av. Se till att folk kommer och hälsar på dig istället för att du ska försöka ta dig ut!
Hoppas du får hjälp att hantera smärtan och att den snart går över och att du mår bättre generellt.
/ Anna
Jag har smärtstillande, men vill inte ta för mycket så man mår illa.
RaderaJag ska dit den 29:e så får ställa lite frågor då, tror att jag googlar alldeles för mycket!
Hoppas att det blir bättre, har ju trotts allt bara gått 1 vecka.
Tack för snabbt svart! Ha det bra! :)
/Tora
Hej!
SvaraRaderaDå skall jag berätta vad jag har råkat ut för, har nog haft lite otur tror jag.
Den 24 juli var jag på semester i Blekinge skärgård med fru och ett par vänner, en dag gick vi längs kusten på stenar och klippor, jag hoppade från en stor sten till en annan och tappade fästet och gled ner mellan stenarna. Det gjorde ont för att inte ta i för mycket. Eftersom jag är som jag är så tänkte jag att det var en stukning av stora mått, så det går över.
Efter en vecka av haltande så gick jag till läkaren (som min fru sa till mig att göra långt tidigare). Och mycket riktigt var det hälsenan som var av. Det blev operation ett par dagar senare, och gips i 2 veckor. Hälsenan hade gått av onormalt högt upp, sa läkaren, vad han nu menade med det? När gipset och stygnen togs bort noterades en lite rodnad vid operationssåret samt det hade vätskat lite från såret, kunde bli så enligt läkaren.
Fick en ortos stövel och använde kryckor för att kunna ta mig fram. Efter 3 dagar fick jag åka till vårdcentralen för att kolla upp såret. Läkaren där konstaterade att jag hade fått en infektion i såret, de tvättade och höll på, nytt förband och ett recept på antibiotika blev det.
Gick till vårdcentralen 2 gånger i veckan för omläggning och kontroll. Lade om såret hemma också ett antal gånger. Efter ca 2 veckor skickade vårdcentralen mig till sjukhuset för de fick inte rätt på infektionen. På sjukhuset gick läkaren på djupet i såret och tvättade och rensade för att få bort det som inte skulle vara där. För att inte gå in i alla detaljer så såg såret inte roligt ut. Stort som en femti öring och 12-13 mm djupt. Ny kur med antibiotika blev det också, skulle inte använda ortosen mer för att det blev ett tryck på såret när jag använde den. Underbenet blev gipsat och jag fick inte stödja alls på benet.
Besök 2 gånger i veckan för kontroll, varje gång bort med gipset och på med nytt igen.
Nu äntligen börjar såret läka, inte helt men ändå. Fick en kur till med antibiotika, skall hålla på med det till såret är helt läkt. Sist bestämde läkaren att jag skulle slippa gips och fortsätta med ortosen igen. Skall gå med den en vecka, sen är planen att jag skall börja med sjukgymnastik. (Hoppas jag).
Tack för ordet
Mvh Kim Kron
Hej alla som har slitit av hälsenan...
SvaraRaderaLiksom jag gjorde under en fotbollsmatch, jag skulle ta en frispark och tog två steg bak och så hörde jag bara hur det small till i benet, min första reaktion var...vem f.. sparkade ner mig nu när jag skall ta en frispark. Jag hade och har inte haft ett dugg ont...det kändes mer som om jag höll på få kramp i låret eller liknande. Nu har jag varit gipsad i två veckor och har haft ortos på i snart tre veckor så då är det en vecka kvar tills jag slipper den på natten, nu har jag faktiskt inte haft den på sedan jag fick ortosen och det har gått bra. Klarade inte av det, den är tung och varm. Men nu undrar jag....när man läser ute på medicinska sidor så skall man ha ortosen på tills man är smärtfri i regel 6-10 veckor efter operation. Är det någon som har börjat gå på foten före vecka 8? då man skall ta av den.
Mvh
Dennis
Hejsan
SvaraRaderahar lyckats med att slita av hälsenan för 8 veckor sedan å rehabiliteringen går sakta. .......
Undrar hur lång tid det tar tills man är helt återställd
Har en planerad fjällvandring i sommar....
Hej, intressant att läsa alla olika inlägg.
SvaraRaderaSå här gjorde jag. 11 dec 15, från en byggnadsställning ett steg ut i luften och 2,5 m rakt ner påen gråsten. Tyckte att jag klarade mig ganska bra inget brutet menvänster fot verkade lite vinglig.
Jag hade inte ont och följande veckor över jul och nyår var foten lindad och några tuber smärtlindrande gel så tyckte jag det blev bättre. Jobbade vidare (i byggbranchen) och åkte till Österikeoch körde skidor. Skidåkningen gick inget vidare ont i både knä och höfter. Hemma tyckte min fru att det var dax för läkarbesök. Det hade hon givetvis tyckt långt tidigare, men vid 63 tyckte jag att det bestämmer jag. Först till en kiropraktiker, sen till ortopedmotagning där det konstaterades att min hälsena var av. Jag hade inte haft ont något nämnvärt alls. Jag opererades den 26 maj mer än fem månader efter. Jag sövdes vilket var för mej helt ok och fick stanna en natt på sjukhus. Fick smärlindrande direkt efter ovh ytterligare två veckor.en spruta dagligen i tio dagar för att motverka blodproppar. Blev gipsad två veckor och därefter en Walker sko. Stränga restrektioner att inte stödja på foten och kryckorna blev mina "vänner". Jobbigt att sova med skon men jag lyder. Nu är såret läkt så man kan duscha även foten, o vad skönt. Skall på återbesök den 15 augusti och till dess är skon kvar på foten. Tar givet vis av den när jag kollar fotbolls em. Tack vare era innlägg och info från mitt sjukhus vet jag att vägen tillbaka är lång. Det är bara att gilla läget även om psyke och ekonomi fått sej en rejäl knäck. Tack för jag får skriva och dela med mej hur jag har det, och ber att få återkomma hur det blir sen. Till alla ni det kunde varit värre, lev väl Med vänlig hälsning, Jan
Hej Anna, måste verkligen säga att din blogg har gett mg en hel del bra tips, både mentalt och fysisikt, hur man hanterar och rehabar avslitna hälsenor. Stort tack ! Själv anslöt jag till denna olyckligas förening den 17/8 efter att ,vid barfotajogging på stranden, trampat ner med hälen i en grop med som var täckt av tång. Visste efter att ha hört snäppet direkt vad det det rörde sig om. Vid 54 år fyllda, men mycket aktivt med daglig träning, fick jag kämpa för att få till en OP istället för konservativ behandling, som till sist utfördes på KS 22/8. Verkar som statistiken talar lite för det mtp re-reptur, Även jag ingår i deras studie och blev lottad att först gipsas 2 vackor och sen ortos. Har egentligen inte lidit så mycket av smärtan eller att ha svårt att fixa praktiska och hoppa runt med kryckor etc utan jag lider mest av att inte få träna fullt ut. Men nu blir det iallafall gym och motionscykel och myyyyyycket rehab för foten. Har tidigare haft både ländryggskada (vindsurfing) och en AC luxation (ligamenten runt axlen går av) efter en cykelolycka. Så jag vet hur extremt viktigt det är att, hela vägen in i kaklet, köra intensivt med rehab även om det ibland gör ont och är tråkigt! Jag tog mig tillbaka fullt ut tidigare och kommer att göra det även denna gång. I April 2017 blir det skidåkning och löpning igen !! Lycka till alla och kör hårt men undvik för tidiga hjältedåd ! //Rain
SvaraRaderaHej alla! mycket intressant läsning när man drabbats av denna åkomma. Jag är 54 år var på ett muscle challenge pass lunch 24/8 dvs idag 6 veckor sedan. Jag gjorde då skadan skedde utfallssteg på en boxlåda och kom snett med ena foten bakåt och det hördes något och jag tittade bakåt och undrade vem som sparkat mig... förstod genast att något märkligt hänt och foten var helt obrukbar... Fick åka till akuten och man konstaterade att hälsenan var helt av. Jag gipsades och blev opererad en dag senare. Gips i spetsfot 2 veckor och inte stödja överhuvudtaget mest vila fast jag kunde ändå vara i arbete vilket jag har tyckt varit mkt bra. Jag har nu haft gåortos under 4 veckors tid idag och har nu tagit bort kil nr 2. Jag gick till sjukgymnast direkt efter att gips tagits bort och fick övningar för att kunna klara rygg samt övningar att göra med foten 4 ggr/dag. Nu sista veckan har jag tränat lårcurl fram o bak samt cykel med trampan under hälen fungerat mycket bra. Ett tips som jag fick av min sjukgymnast är att köpa ett plåster att ha på operationssåret för finare läkning vilket visat sig vara mkt bra. Sedan har jag idag köpt en medicinsk kompressionsstrumpa för att få cirkulation och minska ev svullnad i foten. Jag är jätteglad att jag gick till sjukgymnast så snabbt eftersom jag inte får träffa sjukgymnast vid sjukhuset förrän när gåortosen ska tas bort dvs total tid gips ortos 8 veckors tid.
SvaraRaderaHej alla! mycket intressant läsning när man drabbats av denna åkomma. Jag är 54 år var på ett muscle challenge pass lunch 24/8 dvs idag 6 veckor sedan. Jag gjorde då skadan skedde utfallssteg på en boxlåda och kom snett med ena foten bakåt och det hördes något och jag tittade bakåt och undrade vem som sparkat mig... förstod genast att något märkligt hänt och foten var helt obrukbar... Fick åka till akuten och man konstaterade att hälsenan var helt av. Jag gipsades och blev opererad en dag senare. Gips i spetsfot 2 veckor och inte stödja överhuvudtaget mest vila fast jag kunde ändå vara i arbete vilket jag har tyckt varit mkt bra. Jag har nu haft gåortos under 4 veckors tid idag och har nu tagit bort kil nr 2. Jag gick till sjukgymnast direkt efter att gips tagits bort och fick övningar för att kunna klara rygg samt övningar att göra med foten 4 ggr/dag. Nu sista veckan har jag tränat lårcurl fram o bak samt cykel med trampan under hälen fungerat mycket bra. Ett tips som jag fick av min sjukgymnast är att köpa ett plåster att ha på operationssåret för finare läkning vilket visat sig vara mkt bra. Sedan har jag idag köpt en medicinsk kompressionsstrumpa för att få cirkulation och minska ev svullnad i foten. Jag är jätteglad att jag gick till sjukgymnast så snabbt eftersom jag inte får träffa sjukgymnast vid sjukhuset förrän när gåortosen ska tas bort dvs total tid gips ortos 8 veckors tid.
SvaraRaderaHej.
SvaraRaderaHar läst de flesta inläggen. Jag tillhör skaran som inte fick välja utan det var gips i tålige två veckor.
Tillhör gruppen kvinna 46 år fysisk aktiv, la dock av med just aktivt Handbollspel för 4 år sedan och skulle nu göra comeback eftersom handboll är såå roligt. Har varit aktiv med spinning, löpning, styrketräning och mycket promenader i skogsterräng. Har under min tidigare idrottskarriär aldrig varit mer skadad än någon enstaka stukad fot eller tumme och då har jag varit aktiv i 25 år i Handboll.
Min hälsena "small" 45minuter in i våran första handbollsmatch utan föraning. Ont först men ej sedan. Detta hände den 8 oktober.
Nu har jag precis haft ortosen i 2 veckor och får ont högt öppe i vaden så fort jag tar ner benet eller stödjer på det. Har någon annan haft samma känsla? Har inte haft någon smärta alls tidigare och kunnat stödja på den ganska bra i ortosen såklart.
Ska till sjukhuset på måndag på koll och ta ut en kil, men tänkte om någon kände igen sig?
Tack för en intressant blogg.
Med vänlig hälsning,
Carina
Hur gick det?
RaderaJag själv hade mycket smärta under den tiden jag hade min aircaft på. Så det gällde att vila foten väldig mycket i högt läge. Fick äta en kombination av ipren och alvedon fram till vecka 10.Jag är på vecka 3 av rehabiliteringen och äter denna kombination av medicin då och då.
Hoppas att det är bättre med smärtan!
/ Juline
Är det någon som vet, om det är ok att köra bil, efter man tagit bort walker ortosen. Är på vecka 3 i rehabiliteringen?
SvaraRadera/ Juline
Det beror nog lite på vilken fot du har skadat och vilken typ av bil du ska köra. Själv skadade jag vänsterfoten och kunde köra automat hyfsat tidigt eftersom vänsterfoten inte används då. Med koppling gäller det att foten orkar. Om det är högerfoten rekommenderar de att vänta tills du är trygg i att "tvärnita". Högern används ju också hela tiden för gas och broms...
RaderaHej,
SvaraRaderaHar också lyckats kapa vänster hälsenan, under Volleyboll spel tre dagar innan 46års ålder... Blev också förvånad att det inte stod någon bakom mig som jag kunde skylla på att denna sparkat mig på hälensenan... :)
Har inte varit så vida aktiv i den bemärkningen att jag tränat något regelbundet i någon förening sedan 19år åldern. Men har var aktiv från och till med olika idrotter sedan dess. Var bland annat aktiv i Volleyboll fram till yngre tonåren och blev nu sugen att prova på igen. Då motions simningen 1-2 gånger i veckan var lite tråkigt, då man simmade själv. Han vara aktiv under 1,5 tillfälle innan skada skedde.
Där jag bor fick man välja på operation eller självläkning. Jag valde operation i tron att det skulle bli starke vilket jag inte vet ännu...
Är nu inne på min fjärde vecka och skall ta bort en kil, men vilken var det, den stora eller den lilla först? Någon som kommer ihåg?
För övrigt får jag ingen sjukgymnastik förens ortosen är borta, vilket det verkar vara olika i olika landsting. Jag har som en del andra rätt så ont i vaden till och från vilket är besvärligt. Har inte börjat att jobba heller då reskostnaderna skulle bli för dyra enligt FK, fick jag höra idag... :(
/Kennet
Hej!
SvaraRaderaJag kommer inte ihåg vilken kul som skulle bort först men du skulle kunna prova. Jag har för mig att min hälsena var så kort att jag inte kunde ta bort den stora kilen eftersom att jag inte fick ner hälen alls då...
Hoppas läkningen och rehabiliteringen går bra! Det sägs väl i alla fall vara mindre risk för reruptur vid operation - alltid nåt. Nu när min har läkt tror jag inte den över huvud taget kan gå av igen så grov som den blev :-)
Hej,
SvaraRaderakul att läsa allas historier! Min högra hälsena gick av med en kvart kvar av fotbollsträningen för snart tre veckor sedan. Fick beskedet att jag skulle gipsa i spetsfot i två veckor och därefter skulle beslut om operation tas. Väl tillbaka på sjukhuset för fyra dagar sedan så avråddes jag från operation, de sa att man har svängt i taktiken. För bara några år sedan så opererades de flesta lite yngre som idrottar, men inte längre.
Med en ålder på 29 så hade ju jag hoppats på operation eftersom risken för re-ruptur är något lägre. Men men, allt har gått bra än så länge. Första veckan med gips var lite jobbig dock - det dunkade något fruktansvärt i foten/vaden så fort jag slarvade med högläget. Nu går jag i ortosen och det går bra, men det kommer dröja innan jag vågar ta några steg utan (jag har provat att lägga vikten på foten utan ortos men det var inte vackert).
Jag var inplanerad på att åka och flyga simulator för att lära mig flyga en ny flygplanstyp i juni, men det avrådde läkaren mig från. Det skulle i sådana fall ha vart 7½ vecka efter rupturen, och jag var optimistisk till en början. Men jag fick tänka om. Eller vad tror ni - hur mycket kan man använda foten efter nästan 8 veckor? När man flyger så använder vi pedalerna och maximal kraft man trycker med kan nog liknas vid en akutinbromsning med bilen.
Mvh,
Jonas
Hej!
RaderaJag tycker att du ska följa läkarens råd. Tyvärr är det högst osannolikt att du så snart skulle ha den kraft och kontroll på foten som du skulle behöva för att klara det. Har du ens kommit ur ortosen då? Tiden precis efter att ortosen tagits av är då risken för reruptur är som störst vilket väl är naturligt eftersom foten varit skyddad fram tills dess.
Jag väntade ganska länge innan jag körde bil igen just för att vara säker på att klara akutbromsningar.
Lycka till!
Anna
Hej!
SvaraRaderaJätteintressant att läsa om alla fallen! Känner igen mig i de flesta fallen. Själv är jag 47 år och smällde av min vänstra hälsena på en innebandymatch i slutet av mars! Precis som många skriver, så kändes det som om någon stod bakom mig och slog mig hårt med klubban på hälsenan. Tog någon sekund innan jag fattade vad som hade hänt, för jag vände mig om och skällde ut närmaste motståndare! När han nekade till att ha rört mig, förstod jag att något inte stod rätt till. Och sedan kände jag den molande värken som kom! Ungefär som en kraftig "lårkaka" fast på vaden. Åkte in till akuten (Växjö) och där fick jag snabbt frågan om jag ville operera eller inte och om jag ville ha sövning eller lokalbedövning om jag önskade operation.. I vilket fall som helst så valde jag operation och jag blev opererad efter 3 dagar. Fick gips först och sedan "Brolinkängan" därefter. Tog även sprutor i 20 dagar efter op. för att undvika blodpropp. Redan samma dag som jag blev av med gipset så fick jag sedan komma till en sjukgymnast och där har jag gått ca 1 gång i veckan sedan dess. Där får jag ström genom vaden och även hälsenemassage. Märker verkligen skillnad pga den. Jag har ett träningsprogram som jag kör själv på ett gym ca 2-3 ggr i veckan. Jag och min sjukgymnast sätter upp gemensamma mål som jag försöker att nå upp till varje gång vi träffas. Just nu försöker jag tänka på min gång och det går framåt även om jag haltar lite. Skall snart försöka börja med lite tåhävningar, men är samtidigt rädd för att dra upp skadan igen! Träningsdosen består av ca 15 min motionscykel och så kör jag framsida/baksida lår/vad och även en del balansträning. Tycker att det är svårt att veta hur mycket jag skall belasta och jag blir alltid lite stel och svullen en stund efter träning, men det skall tydligen vara normalt och inget att oroa sig för! Dock så har jag inte vågat cykla ute ännu och jag är väldigt försiktig med att gå på ojämn mark osv för att inte trampa snett. Min läkare sa att hälsenan har nått ca 90% av sin styrka/återhämtning efter 3 månader och därefter kan man öka träningsdos osv.. Så jag får se hur det blir om ca 1 månad! Fram tills dess så kör jag vidare som jag gör nu. Ang smärta så som många skriver om så hade jag molande värk först veckan. Den har gradvis avtagit och nu är det sällan det gör ont. Känner dock att hälsenan är stram och stel men det blir bättre och bättre för varje vecka som går. Verkar vara väldigt individuellt!
Hoppas att det går bra för er alla och kämpa på!
Tack för en intressant blogg!
Mvh Lasse
Mycket intressant och givande blogg! Spelade Squash i förra veckan (29 juni) och 30 min in matchen (som var ganska ansträngande efter 10 år frånvaro). Väntar på att ta emot serv och vrider mig lite (inget speciellt), pang!. Trodde först att någon, oförsiktigt öppnat dörren, men jag var 3 m därifrån. Konstaterad ganska snabbt att hälsenan var av. Åkte till St. Görans där man klart rekommenderade att EJ operera; dels på infektionsrisken, dels att studier visar att OP inte läker bättre. Gipsad sedan 5 dagar med spetsfot och skall få en Walk otros efter 2 v.
SvaraRaderaÄr det någon som vet ungefär hur lång tid det tar innan senorna "finner" varandra och skapar kollagenet!
Peter Severgårdh
Väldigt intressant att läsa allas kommentarer! För mig gick min högra hälsenan av 19/3 på dagen efter min 27e födelsedag så typiskt! Tyckte det var väldigt konstigt eftersom jag inte platsade in i "typ-personen" :P Men nåväl det hände på min första korpmatch i fotboll efter ca 7.5 års uppehåll från fotbollen, men bör tilläggas att jag alltid varit aktiv av mig: löpning, gruppträning, gym, promenader & skidor. För mig blev det op 4 dagar efter skadan, hade sedan gips i ca 2.5 vecka & sedan Ortos i 5 veckor. Nu har jag varit utan Ortosen i ca 7 veckor! Jag tycker att jag går på bra, bara lite haltande kvar! Promenaderna blir längre & motionscykeln rullar fortare & med tyngre motstånd desto längre tiden går. Vid skadetillfället kändes det som ett "kraftigare" sendrag & jag kände ganska snabbt att något var fel då jag inte kunde stödja ordentligt på foten. Men va nog ändå det "piskande" ljudet när senan gick av som jag tyckte var värst. Smärta hade jag i början med gipset, ibland kändes det som att allt drog ihop sig i vaden & ville explodera. Men den försvann efter ett tag & när ortosen kom på fick jag istället ont i höfterna/ryggen till en början & under hälen (mest troligt p.g.a olika höjd på benen iom ortosen), men det släppte allteftersom jag fick ta bort kilarna. När jag tog av mig ortosen tyckte jag det var väldigt läskigt till en början att gå helt utan nå stöd men det gick & här är jag nu nästan 4 månader sen mina kära hälsenan gick av, känner att det drar lite i senan ibland men inte så konstigt då den ska tänjas igen. Nu ser jag framemot att så småningom kunna börja jogga lite försiktigt igen, men jag vet att jag måste ta det lugnt & inte stressa fram. Det här med rehab & övningar var inget jag fick från läkaren, det enda rådet jag fick var att lyssna på kroppen & gå på så länge jag inte känner smärta. Om jag ville ha stöd sa han att jag kunde ta kontakt med typ sjukgymnasten, men inget jag behövt. Jag hoppas detta fortlöper bra & hoppas det även går/gått bra för er andra! //Malin
SvaraRaderaJag slet min vänstra hälsena för 10-år sedan och blev opererad. Nu slet jag igen, höger sida. Det blev konservativ behandling och är väldigt missnöjd. Det här gått 4månader och haltar väldigt mycket fortfarande. Läkaren sa att det läkningen hade gått utmärkt och körde rehab otroligt bra. Här om dagen kände jag att det gjorde ont när jag skulle till jobbet, svullet och fick veta på ultraljud test, det var bristning men inte av. Jag blir fan tokig.
SvaraRadera// Arig kille
Som alla andra tycker jag att det är intressant att läsa om alla olika berättelser och hur ni har behandlats och rehabat. Min ruptur skedde under badminton, jag är 43 år och är regelbundet aktiv. Det var riktigt jobbigt när jag insåg hur lång tid det kommer att ta innan man är tillbaka. Men men, det är bara att köra på och sköta sjukgymnastiken när den drar igång. Jag har haft gips fyra veckor och har precis bytt till ortos. Sjukgymnastik börjar först när ortosen är av, dvs 8 veckor efter skade-tillfället.
SvaraRaderaDet jag undrar över är om er fot också var blå och svullen efter fyra veckor? Min är blå på insida häl och hålfot, och svullen kring fotknölarna på båda sidor.
Doktorn såg det och sa inget så jag antar att det inte är konstigt.
Där vid bytet såg jag inte så mycket av foten själv pga att allt gick så fort och skulle komma ihåg att fråga mina frågor. Det är nu hemma jsg har sett mer hur den ser ut. / Linda
Jag slet av min hälsena för 5 veckor sedan när jag gjorde comeback som gymnast efter 10 års "pension". Är 32 år och har varit aktiv på gym, joggingturer och snittar 18,000 steg en vanlig dag. Tävlade i 13 år och tränade gymnastik 3 timmar varannan dag. Men fick snabbt erfara att man inte kan leva på gamla meriter längre!
SvaraRaderaEn timme in i träningen small den- haltade hem på hälen då jag tänkte att det kanske blir bättre. Men tog en uber till akuten när jag inte kunde röra tårna och det sved uppe i vaden. Blev konservativ behandling utan operation. Gips i spetsfot 2 veckor- sedan walker i 6 veckor.
Inne på 4:e veckan med walker nu men har gått väldigt trögt med rehab. Har knappt kunnat gå då foten svullnat upp så fort jag försökt. Har varit ett sjukt svidande tryck högre upp på insida vad. Sagt det till läkarna på varje kontroll- de har klämt men då har det inte gjort ont. Fick bara svar att jag ska gå på den till smärtgränsen, som att de tyckt att jag varit lite mesig. Men så fort jag haft foten ner utan att ens lägga någon tyngd på har det känts som att vaden ska sprängas.
Åkte in till akuten efter 3 veckor med walker för att ta blodprov och tester. Hade alla normala värden- förutom en väldigt liten förhöjning av D-dimer i blodet. Fick tillslut ultraljud igår- som jag misstänkte, visade sig vara en blodpropp strax nedanför knät!
Läkarna blev förvånade eftersom alla andra tester inte visade på det. Då var det inte så konstigt att jag haft så ont, har gått runt med en blodpropp i nästan 3 veckor!
Har fått blodförtunnande tabletter som jag ska ta morgon och kväll i 3 månader. Det ska då lossna av sig självt. Med rätt behandling hoppas jag att rehab ska gå smidigt och att jag ska kunna börja gå igen!
Nu sitter jag här med foten i vädret!!
SvaraRaderaVilken bra blogg - att läsa om alla som haft samma otur som jag!!
Jag (kvinna 51 år) spelade padel och efter drygt en timmas spel small det till, som ett pistolskott!!
Ortos med 3 st hälkilar som ska dras en varannan vecka. Första info var att inte stödja o ej ta av ortos alls men det visade sig visst vara fel. Ta av o lufta, tvätta fot varje dag men bibehålla "spetsfot", absolut inte flexa.
I ortos stödja o gå på fot till smärtgräns. Vågar dock inte ��
Det gäller nog o ligga i o göra rehab till fullo för att ev bli helt återställd. Jag har en bra bit o flertalet sömnlösa nätter kvar.
Hur gick det för dig första veckan? Utan pjäxa ? Jag är också 51år och drabbades av hälsenereptur på innebandy match
RaderaJag tycker det känns så bra just nu och är rädd jag skyndar på för fort
Hej och fantastiskt du svarar alla , jag ska i morgon ta av ”pjäxan” efter 8 veckor och känner mig livrädd att senan ska gå av igen efter allt vad jag läst här , jag som längtat att bli av med den men nu vill jag nästan behålla den på :)
SvaraRaderaJag har knappt anv kryckor knallat på bra med en ”platå” på friska foten
Kört de rörelse övningar jag fått av sjukgymnast och sittande tåhävningar
Haft ortos på dag som natt knappt haft ont
(Min skada hände på innebandy match och jag är 51 år) någon som vet statistik på re-reptur? Tillägger min va ej helt av 95% av
Jag har sedan i onsdags provgått lite med sneakers med kil i och funkar bra m lite haltande å bra balans det har jag övat mycket .